När ska vi sluta marschera och börja skriva?

Svenskt lagstiftande är, jämfört med många länder, en välvilligt enkel process. Däremot är insikten i partiernas interna spel väl dold i jämförelse med mer representativa demokratier. Jag tänker här främst på USA, där hemdistriktet kan ha en betydande påtryckande roll.

En Amerikansk representant, exempelvis en senator, sitter mellan tre stolar och två av dom spelar primär roll för hans chanser att bli omvald och kunna genomföra sina förändringar.

1. Väljartrycket

Namninsamlingar och brev eller telefonsamtal från väljare markerar viljan hemifrån. Detta förenklas naturligtvis av att man i princip bara har två partier. Men vi är väl i praktiken där vi också. Alliansen vs. De Rödgröna.

2. Lobbygrupper

Lobbyismen matar valkampanjerna med bidrag, något som kan utdelas obegränsat enligt amerikansk lag. Vi vet inte hur det går till i Sverige då partierna inte är skyldiga att redovisa sina finanser. Lobbygrupperna bidrar med information, underlag och rena lagförslag. Detta sker även i Sverige, som Robert Aschberg så slagkraftigt demonstrerade i sitt program 200 Sekunder.

3. Partitrycket

Partitrycket i USA måste närmast vara att tänka på som ett parti Diplomati. Man formar allianser med avsikten att få stöd för egna förslag senare. Allt i växelspel med de övriga två faktorerna. I Sverige är partipiskan absolut. Den vildaste riksdagsledamoten i Sverige har 5% avvikande röster från partilinjen. Det gäller i det fallet Amineh Kakabaveh (v) med väljardistriktet Stockholm. I USA kan man ligga på 40% och ändå bli omvald, så länge man har pengar och väljare i ryggen. Är vi bättre eller sämre? Nu verkar det ju inte som stackars Amineh har blivit omvald än, vi får väl se…

Jag funderar på det här efter att ha sett en YouTube intervju med Rep. Barney Frank. Han svarade på en fråga rörande ett tidigare uttalande han gjort om en HBT protest-marsch. Han skall ha sagt att den i bästa fall är ett slöseri med tid.

Svaret på vad han menade kan summeras med följande:

1. Den ger inget genomslag i lagstiftande votering

2. Den kan eventuellt minska det viktigare arbetet folk gör genom ersättningsprincipen.

3. Man förstärker bara varandras åsikter istället för att övrtyga andra.

4. Akta er för ”roliga” politiska aktiviteter, de är sällan effektiva.

De första minutrarna går åt till den svåra frågan, vad är effektivt politiskt tryck.

Jag tror han har en poäng, men min fråga är hur effektivt sådant arbete som han föreslår är i den Svenska politiska miljön? Om vi började skriva till de politiker som representerar våra väljardistrikt och samtidigt skickade kopior på breven till någon berörd part. Om vi skulle börja lobba helt enkelt? Sätta ihop informationspaket och presentationer. Ringa och skriva till de som faktiskt röstar, och sattsa på de som inte förstår.

Skulle det få genomslag? Jag vet faktiskt inte, men det låter farligare för lobbyorganisationerna än att 500 personer fryser ett par timmar på torget och hamnar på nät-tv i fem minuter.

Annonser

Etiketter: , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: